Rikspelman · Fiolist · Kompositör
Jon-Erik Hall
Hälsingens store fiolspelman — vinnare av Hudiksvall 1910, mottagare av Zornmärket i guld, och kompositör vars låtar än i dag lever i den svenska folkmusiken.
Jon-Erik Hall (1877–1948) räknas till Hälsinglands främsta fiolspelmän. Genombrottet kom vid spelmanstävlingen i Hudiksvall 1910, där han vann med ett spel som imponerade på både folkmusiker och tonsättare som Hugo Alfvén och Wilhelm Peterson-Berger.
Tillsammans med Thore Härdelin den äldre och Pelle Schenell turnerade han Sverige runt under namnet Svenska nationaltruppen och deltog i de första kommersiella skivinspelningarna med spelmän. Hans egna kompositioner — fyllda av oväntade harmoniska vändningar och i tonarter ovanliga för svensk folkmusik — bär en konstmusikalisk ambition som var sällsynt för sin tid.
Biografi
Spelmanssläkten i Bergsjö
Jon-Erik Hall föddes i Fiskvik, Bergsjö socken i Hälsingland 1877. Han kom från en utpräglad spelmanssläkt — fadern Jonas och farbrodern Svante var båda fiolspelmän, och farfadern Erik Fors räknades som en av Bergsjös skickligaste spelmän under sin tid.
Lärare och egna studier
Sina första lektioner fick han av bröderna Karl och Johan Andersson från Gränsfors — populärt kallade "Gustavspôjkarna". Senare skaffade han sig formella musikkunskaper genom en tysk brevkurs i notläsning. Harmonikkunskapen utvecklade han genom en period av gitarrspel innan han återvände helt till fiolen.
Familj och hem
1901 gifte han sig med Karin Frändén (1878–1964) och paret slog sig ner i Fjusnäs i Hassela socken, där de levde resten av sitt liv. Tillsammans fick de nio barn. Sonen Harald Hall blev också spelman och gjorde inspelningar.
Karriär
1908
Delsbo
Jon-Erik Hall placerade sig väl vid spelmanstävlingen i Delsbo — ett första steg ut på den svenska folkmusikscenen.
1909
Bollnäs
Året därpå följde en ny stark placering vid tävlingen i Bollnäs.
1910
Genombrottet — Hudiksvall
Vid den stora spelmanstävlingen i Hudiksvall 1910 gick Hall hem med segern. Det blev hans definitiva genombrott och inledningen till en nationell karriär. Samma år samlades alla rikets spelmän vid Skansens stora spelmansstämma.
1911
Svenska nationaltruppen
Tillsammans med Thore Härdelin den äldre från Delsbo och Pelle Schenell från Gnarp bildade Hall Svenska nationaltruppen. Trion turnerade hela landet, arbetade i flera år som skansenspelmän i Stockholm och gjorde de första kommersiella skivinspelningarna med svenska folkmusiker.
1922–1923
Säterdalen och Göteborgsutställningen
Hall medverkade vid den stora spelmansstämman i Säterdalen 1922 där samtliga rikspelmän från Hälsingland deltog, samt vid Nordisk spelmansstämma under Göteborgsutställningen 1923.
1927
Laforsen
Vid Laforsen vann Hall spelmanstävlingen med sin egen komposition Laforsens brus. Strax därefter började dock en sjukdom — troligen MS — gradvis ta hans förmåga att spela ifrån honom.
1933
Filmen Hälsingar
Hall medverkade som bröllopsmusiker i Ivar Johanssons folklustspel Hälsingar.
1943
Zornmärket i guld
Hall tilldelades Zornmärket i guld — den högsta utmärkelse en svensk folkmusiker kan få och som följs av titeln rikspelman.
Spelstil
En konstmusikalisk fiolspelman
"Halls låtar är i en klass för sig — rena virtuosstycken, byggda för att samtidigt kunna dansas till och beundras."
Hall var starkt påverkad av den nationalromantiska konstmusiken. En typisk Hall-låt byter tonart en eller flera gånger under stycket, växlar mellan dur och moll och innehåller harmoniska språng som var ovanliga i den traditionella spelmansrepertoaren. Han komponerade också i tonarter som var sällsynta för svensk folkmusik på fiol — upp till fyra korstoner eller b:n, exempelvis E-dur och f-moll.
Tillsammans med Thore Härdelin utvecklade Hall en stämspelsskola inspirerad av Bachs kompositionsteknik. Hugo Alfvén och Wilhelm Peterson-Berger var bland de namnkunniga konstmusiker som öppet uttryckte sin beundran för hans spel.
Karaktäristiska drag
- Tonartsbyten mitt i stycket
- Växling dur ↔ moll
- Oväntade harmoniska språng
- Tonarter med upp till fyra ♯ eller ♭
- Polyfon stämföring inspirerad av Bach
- Naturskildrande motiv
Låtar i urval
Ett axplock av Jon-Erik Halls egna kompositioner — många spelas än i dag i spelmanslag runt om i Sverige.
Hasselavalsen
Halls lilla vals
Laforsens brus
Svartbergstrollen
Avskedsgånglåten
Kyrkmarsch efter Jon-Erik Hall
Senare år och eftermäle
När fingrarna stannade
Från slutet av 1920-talet drabbades Hall av en sjukdom — sannolikt MS — som gradvis berövade honom förmågan att spela. Trots detta fortsatte han komponera. Eleven Einar Kindström antecknade hans senare verk så att de inte skulle gå förlorade.
Att leva vidare i låtarna
Jon-Erik Hall avled på Bergsjö kroniska sjukhus den 25 juli 1948, 70 år gammal. Hans inflytande på den nordsvenska spelmanstraditionen är svårt att överskatta — kompositionerna har hållits levande av spelmanslag och nya generationer fiolspelmän under hela 1900- och 2000-talet.
Hans repertoar har bevarats i flera nyinspelningar, bland annat på albumet Låtar av och efter Jon-Erik Hall, Hassela av Kjell-Åke Hamrén och Thomas von Wachenfeldt.
En spelman vars musik förenade folkets dans med konstmusikens djärvhet — och som lät den hälsingska traditionen tala till hela Sverige.